Bal imorgon.
Jag börjar mer och mer förstå vad Danne menar med uttalandet: " Av jordens alla människor är ca 30 % bra och 70 % värdelösa".
9 dagar kvar...
Idag skrev jag mitt sista prov på en VÄLDIGT lång tid. Det känns bra, men också väldigt konstigt. Idag är det första dagen på 3 år jag har kommit hem, slagit mig ner vid datorn och känt att jag inte har något jag måste göra, det är på nått sätt en slags tomhet fast en positiv sådan. Jag känner mig inte normal när jag hela tiden försöker hitta olika sysselsättingar att göra, det måste ju finnas nån typ av skolarbete som skall göras, det har det ju alltid funnits? Men nej, det gör verkligen inte det och jag behöver inte längre ha dåligt samvete för jag skjuter upp ett arbete eller en inlämning, den känslan är över.
Imorn klockan 9.30 ställer sig alla treor på skolgården, lyssnar på rektorns tal och tar på våra vita mössor som inleder den studentvecka, jag förhoppningsvis tror kommer bli något av det roligaste och onyktraste i mitt liv. Jag vill, jag vill verkligen ta studenten nu, det är mkt jag inte kommer att sakna, men mkt jag kommer att sakna med tanke på den trygghet skolan ändå ger.
Har fixat det mesta inför bal och student nu, men jag känner mig ändå stressad, stressad inför den jobbrelaterade värld vi slängs ut och lämnas för den 7:e juni. Men nu är det på tiden att man får klara sig själv, och det är jag väl så gott som redo för.
Imorn klockan 9.30 ställer sig alla treor på skolgården, lyssnar på rektorns tal och tar på våra vita mössor som inleder den studentvecka, jag förhoppningsvis tror kommer bli något av det roligaste och onyktraste i mitt liv. Jag vill, jag vill verkligen ta studenten nu, det är mkt jag inte kommer att sakna, men mkt jag kommer att sakna med tanke på den trygghet skolan ändå ger.
Har fixat det mesta inför bal och student nu, men jag känner mig ändå stressad, stressad inför den jobbrelaterade värld vi slängs ut och lämnas för den 7:e juni. Men nu är det på tiden att man får klara sig själv, och det är jag väl så gott som redo för.
Nu börjar framtidsångesten infinna sig..
Knappt 2,5 veckor och jag tar studenten. Samtidigt som det kommer bli hur underbart som helst att slippa plugg och skola så är det ganska läskligt att inte ha någon fast plats att alltid gå till, något som har varit så självklart i 12 år! Nu måste man skaffa jobb, veta vad man vill bli och skaffa en inkomst när det verkligen inte finns ett enda jobb att få. Jag vill inte bli den som sitter hemma och slöar och har stämpeln "arbetslös", det vill jag inte! Ett jobb, snälla någon ge mig ett jobb!
Nu ska jag plugga in i det sista när jag egentligen inte vet vad jag pluggar för.
Nu är det inte långt kvar...
D som i Daniel och Dunderbar
Jag vill inte påstå att jag ändrar min personlighet efter dig eller att jag ändrar mina åsikter efter vad du tycker, jag vill heller inte påstå att du har gjort mig osjälvständig och att jag inte vågar vara mig själv i ditt sällskap. Jag vill däremot påstå att jag blir otroligt lycklig av dig, att jag vill vara med dig 24 h om dygnet, att jag älskar dig nått enormt och att jag är så glad över att vi är så lika och att jag har hittat min själsfrände..