jeandrea -

Om att lämna den man älskar

För ungefär fem år sedan bestämde jag mig för att jag någon gång i mitt liv skulle åka till Ungern för att lära mig ungerska. Men egentligen började allting redan när jag var liten och hörde farmor och pappa prata ungerska med varandra. Det var fascinerande och spännande, och jag sa till pappa "Lär mig ungerska!" varvid han svarade "Javisst!". Sedan förbjöd jag honom att prata någonting annat än ungerska med mig, inte ett enda svenskt ord var tillåtet. Men som den otåliga lilla flickan jag var så höll löftet bara i någon timme, och givetvis var det jag som bröt det.

Och det har blivit många ungernresor genom åren och på köpet har jag faktiskt lärt mig en hel del ungerska. Men det var inte förrän förra sommaren som jag bestämde mig för att faktiskt åka. Allting berodde på en fantastiskt resa där jag fick agera tolk i gänget bestående av brorsan, Danne, kusin Linus och hans Caroline. Det var fantastiskt att för en gång skull vara den som kunde språket bäst!

Därför bestämde jag mig för att åka efter att jag hade avslutat min utbildning. Och nu är vi där, nu är det dags, idag åker jag. Man kan säga att det känns overkligt, spännande, jobbigt och fantastiskt på samma gång.

Att lämna den man älskar kan nog vara det svåraste jag någonsin gjort. Men jag gör det också för att jag vet att han finns kvar, att han kommer att vara där när jag kommer tillbaka. Jag försöker att tänka långsiktigt, att tänka att vi kommer att vara där för varann i resten av våra liv. Tänker man så, är inte tre månader en så lång tid.

Men att lämna dig Daniel känns overkligt. Du är så mycket mer för mig än bara min pojkvän. Du är min bästa vän, min polare, min sambo, min familj, min älskade och min stora kärlek. Att inte kunna dofta på ditt hår det sista jag gör innan jag somnar känns konstigt.

Att leva med Daniel är det bästa som finns. Det är ungerfär som att ha sommar året om. Och vem vill inte ha det?

Jag kommer sakna dig älskling men vi ses ju snart igen. Det sägs att tiden går fort när man har roligt, och det vet jag ju stämmer för tiden bara rusar iväg när jag är tillsammans med dig...

Glöm inte bort att följa mig på min Ungernblogg: http://andi.palinka.se/

2011-08-04 @ 11:32:57 Permalink Rader Kommentarer (0) Trackbacks ()

Sista avsnittet och vi tackar för oss!

Under sommaren har ni kunnat följa mig och min kompis Marcus och vårt radioprogram Någonstans i Sverige. Varje vecka har vi producerat ett avsnitt som alla har haft olika teman. Vi har haft gäster och vi har vart ensamma, vi har vart på caféer och vi har varit hemma hos mig. Åtta avsnitt blev det totalt och det sista avsnittet, inklusive alla andra, kan ni hitta här: http://slipsens.podbean.com/

Jag tackar Marcus för att ha varit en bra kompanjon, våra gäster, alla lyssnare som har följt oss och alla som på något sätt har varit involverade i denna produktion. Håll utkik efter oss, vi dyker på när du minst anar det!

2011-08-02 @ 14:59:43 Permalink Rader Kommentarer (0) Trackbacks ()

När sommaren glider ur händerna

Den här sommaren har varit lite annorlunda än andra somrar. Den har bara sprungit iväg. Kanske beror det på det ganska dåliga vädret, kanske beror det på att jag hela tiden har haft en glädje- och sorgblandad klump i magen inför min resa till Ungern. Känslan av att lämna Daniel, känslan av att lämna Sverige, känslan av att den svenska sommaren glider ur mina händer.

Jag har hunnit med många sena nätter, många lyckade fester, mycket vin och mycket mat. Jag har hunnit med att lukta på sommaregnets varma ångor och morgondisens fuktiga luft. Jag har hunnit med att ta examen, fyllt år och vandrat med Daniel i Köpenhamn. Jag har badat naken, tältat och ätit jordgubbar tills jag fått ont i magen. Jag har producerat radioprogram, haft ströjobb och skrivit cv. Jag byggt om kök och fixat balkong. Jag har fått en paprika på min planta och jag har haft färska kryddor. Jag har bakat två jordgubbstårtor och jag har bjudit på tapas. Jag har solat utan att bränna mig, jag har badat så att huden har blivit svampaktig, jag har gjort hemmagjord vaniljglass och jag har cyklat många mil. Jag har vandrat runt strömmen och låtit sommarens alla dofter uppfylla mig av glädje och sorg för att jag inte kan låta den dröja lite i mina händer.

2011-07-26 @ 14:41:48 Permalink Rader Kommentarer (1) Trackbacks ()

Avsnitt 6 och 7

I avsnitt 6 pratar vi om musik och har bjudit in musikproducenten Jonathan Lemethy.
I avsnitt 7 delar vi med oss av våra erfarenheter från pinsamma situationer.

Avsnitten kan du hitta här: http://slipsens.podbean.com/

2011-07-26 @ 11:47:47 Permalink Rader Kommentarer (0) Trackbacks ()

Jag är för full, du är för ung.

Ibland är det härligt att bara unna sig att äta gott och ha det bra när det regnar och åskar utanför. Igår var en sådan dag.

Lunch. (Jag verkar va ensam i världen om att tycka om den där skinkan)

Efterrätten bestod av hemmagjord glass med blåbär och nybryggt kaffe...

...som avnjöts i sällskap med Pippi Långstrump på teven

Tommy: Daniels favoritkille

Sedan kom Erica och jag bjöd henne på mat

Som vi avnjöt på balkongen

Och så avslutades kvällen med en sväng till stan och Veronica Maggio, en öl och gott sällskap.

2011-07-22 @ 12:20:37 Permalink Rader Kommentarer (2) Trackbacks ()

Ge mig hetta!

Regn, regn och åter regn. Snälla, ge mig hetta, ge mig ljumma kvällar, ge mig sjöbad, ge mig grillmöjligheter, ge mig svettpärlor i pannan, ge mig sommar!

2011-07-20 @ 16:44:44 Permalink Rader Kommentarer (0) Trackbacks ()

Herrsjön med mamma

Jag och mamma var och tältade i lördags. Vi grillade korv och bananer med choklad, badade kvällsdopp och såg tjugo kräftor. Vad är väl härligare än att vakna till fågelkvitter och morgondis och äta kvällsmat till solnedgången på en klippa där värmen dröjer sig kvar långt in på natten?

2011-07-18 @ 17:30:24 Permalink Rader Kommentarer (0) Trackbacks ()

Köpenhamn och födelsedag

Tack för en underbar vistelse, och en underbar födelsedag i Köpenhamn!

2011-07-14 @ 18:43:56 Permalink Rader Kommentarer (0) Trackbacks ()

Egentligen borde jag plugga, men...

Det här inlägget råkade jag komma över när jag surfade runt bland obetydliga sidor. Det är egentligen synd om tjejen men jag kan inte låta bli att skratta:

"Jag mår verkligen psykiskt dåligt tack vare min kille. Vi har varit tillsammans i 4 år det jag verkligen är så hilma ledsen och irriterad över är att förr,, typ i början av vårt förhållande (första året) så varhan så söt mot mig! han fick mig o känna så värdefull, fick mig känna skit vacker och som om jag vore världens bästa tjej..men han är inte sån mot mig längre han har blivit så kall mot mig och orkar typ inte visa kärlek.. han säger att du vet redan att du är vackrast i världen i mina ögon osv.. men ett par som inte träffas så ofta (har inte sett honom på 3 månader) även om han bor 1h ifrån...har inte hunnit , så tycker jag att via telefon att man fortfarande ska visa kärlek till varandra för det år såååå svååårt för mig ! jag visar kärlek hela tiden älskar honom verkligen! och vet ni vad de värsta är!!!!!?????? det finns en tjej i jönköping som verkligen ALLA tycker är skit snygg och han ba vem fan tror du att du är, Jessica är 1000 grr snyggare än vad du är, vem faaaan säger så till sin tjej???!! jag blev skit ledsen asså jag mår skit dåligt!! och jag har sagt detta till honom och han bad om ursäkt men han verkar inte bry sig mer om det,, han bryr sig inte om mina känslor och hur ja känner... asssåå det är så sjukt svårt o förklara men det är inte första gången han säger så heller och PS det var när han blev lite sur på mig för världens minsta grej :("

2011-05-18 @ 10:09:35 Permalink Rader Kommentarer (5) Trackbacks ()