jeandrea

Första dagen på jobbet och jag har spillt kaffe på min tröja, vältit omkull en låda med påskte på golvet och fyllt på fel kaffesort i espressomaskinen. Jag har lärt mig att skillnadet på rött och grönt te är att rött innehåller 0 % koffein medan grönt har en liten koffeinhalt och att rött te inte kommer från det ursprungliga tebladet, jag har efter några misslyckade försök förstått mig på kassa-apparaten och jag har påskdesskorerat i butiken tillsammans med Erica. Det har med andra ord varit jättekul och lärorikt trots att jag har mycket kvar att lära, men framförallt är jag så glad att jag äntligen har ett jobb som dessutom är roligt!

I fredags fick jag ett väldigt positivt samtal från Erica, hon meddelade att hon har fixad ett jobb åt mig på Kahl´s Kaffe- och tehandel i Linköping. Imorn är min första dag och Erica ska vägleda mig. Är verkligen superglad och tacksam över detta eftersom jag i över ett halvår har sökt jobb utan framgång. 
Vet inte hur jag ska kunna tacka Erica för det här.

Idag är det sista anmälningsdagen till högskoleprovet så min pappa fick för sig att jag skulle anmäla mig. Jag har själv funderat på att anmäla mig men insett att jag kommer få alldeles för låga poäng som definitivt inte överstiger mina gymnasiebetyg. Men när pappa får en idè måste man haka på så den 5:e april kommer jag skriva högskoleprovet och ha panik över mitt låga resultat som alla självklart kommer  fråga om.

Eftersom jag länge har haft panik över min framtid gick jag idag till infoteket för att tala med en stuidevägledare. Jag berättade min situation, mina drömmar och min vägran att flytta härifrån för att plugga och han med sin dömmande blick och smala läsglasögon frågade:
"Varför kan du inte tänka dig att flytta, har du familj eller?"
"Nej, men jag har en pojkvän och vi ska snart flytta ihop vilket gör att jag inte vill flytta utan pluggar hellre i Norrköping/Linköping."
"Hmmm..." sa gubben och lyfte upp glasögonen från nästippen.
Den här situationen är så bekant eftersom alla hela tiden pratar om att man ska följa sitt hjärta och bli det man vill, dvs flytta. Men om personen i fråga som gör detta utalande skulle älska sin pojkvän/flickvän så djupt som jag älskar Daniel så skulle de snart förstå att livet inte bara handlar om pengar och framgång. Daniel är min framtid, han är min vägledare och jag skulle aldrig ge upp honom för en utbildning som jag kanske inte ens vill gå. Och när det gäller att följa sitt hjärta så är det fullkomligen det jag gör när jag stannar här.

Mitt besök på infoteket gav därmed inte mycket och jag är lika förvirrad över vad jag ska göra i höst. Jag har en månad på mig att bestämma vad jag vill göra resten av mitt liv, vilket press! Jag väger fördelar mot nackdelar hela tiden, sover dåligt och önskar att någon kunde göra valet åt mig istället. Men jag tror nog det lutar åt en utbildning trots allt, en utbildning där jag får göra det jag älskar, där jag följer mitt hjärta och där jag kommer "bli något"* som betyder något för mig.

*Ganska rolig att folk pratar om ordet "bli något" i bemärkelse att man blir något genom det yrke man väljer. Det är som att säga att poliser är på ett sätt, läkare på ett annat osv. Har människorna ingen fritid eller hobby som på ett tydligare sätt visar vem man verkligen är?

Just nu pirrar hela jag av förväntan. Idag fick jag och Daniel reda på att vi fick lägenheten vi kollade på i fredags. Den är stor centralt belägen och vi flyttar i början av maj. Det ska bli så mysigt att äntligen flytta ihop och få ha våra saker tillsammans.

och inte mer lämpligt är det att våren har kommit till stan, fåglarna kvittrar, solen lyser och man bara känner för att ta av sig jackanoch köpa en glass med strössel på..