jeandrea

Idag skrev jag mitt sista prov på en VÄLDIGT lång tid. Det känns bra, men också väldigt konstigt. Idag är det första dagen på 3 år jag har kommit hem, slagit mig ner vid datorn och känt att jag inte har något jag måste göra, det är på nått sätt en slags tomhet fast en positiv sådan. Jag känner mig inte normal när jag hela tiden försöker hitta olika sysselsättingar att göra, det måste ju finnas nån typ av skolarbete som skall göras, det har det ju alltid funnits? Men nej, det gör verkligen inte det och jag behöver inte längre ha dåligt samvete för jag skjuter upp ett arbete eller en inlämning, den känslan är över.

Imorn klockan 9.30 ställer sig alla treor på skolgården, lyssnar på rektorns tal och tar på våra vita mössor som inleder den studentvecka, jag förhoppningsvis tror kommer bli något av det roligaste och onyktraste i mitt liv. Jag vill, jag vill verkligen ta studenten nu, det är mkt jag inte kommer att sakna, men mkt jag kommer att sakna med tanke på den trygghet skolan ändå ger.

Har fixat det mesta inför bal och student nu, men jag känner mig ändå stressad, stressad inför den jobbrelaterade värld vi slängs ut och lämnas för den 7:e juni. Men nu är det på tiden att man får klara sig själv, och det är jag väl så gott som redo för.