jeandrea

Idag vaccinerade jag mig. Jag tvingades dit av mina föräldrar som ansåg att det var "ett måste". Egentligen hade jag ingen lust att vaccinera mig för jag tror att kroppen behöver utsättas för lite sjukdomar för att bli stark. Dessutom hatar jag sprutor, är det någonting jag är rädd för så är det just sprutor. I vaccinationskön sa min bror till mig: "Det här är första gången jag ser dig rädd". Trots att jag har varit med om det mesta vad gäller sjukdomar och operationer så klarar jag fortfarande inte sprutor. "Ta ett djupt andetag", säger sjuksystern som sitter i stolen med sprutan i högsta hugg. Hon suktar efter min nakna arm. Hon längtar efter att få hugga mig så att blodet sprutar. Några djupa andetag blev det inte här inte..

Men som vanligt kändes det knappt, ett litet stick så var det över. Fasen att dom jäklarna alltid ska ha rätt.